I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger anvÀnder serier och multimodalitet i undervisningen som sprÄkutvecklande resurs, samt vad serier fÄr för betydelse och roll i undervisningen. Mitt syfte har Àven varit att fördjupa mina kunskaper om bilden som kunskaps- och informationsbÀrare som stöd i elevernas lÀsning. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjutillfÀllen med pedagoger som anvÀnder sig av serier i sin undervisning. Resultatet visade att seriemediet tilltalar majoriteten av elever och ger eleverna ökad lÀslust, eftersom seriemediet gÄr fortare att lÀsa. Resultatet visar Àven att elevernas generella kommunikativa förmÄga ökar i arbetet med serier och multimodalitet, samt att eleverna blir mer delaktiga i klassrummet eftersom alla elever kan delta pÄ samma premisser.

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Studiens syfte Àr beskriva lÀrares olika tillÀmpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende pÄ kommunikativa resurser och pÄ sÄ sÀtt sammankoppla pedagogiska fÀlt som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgÄngspunkter för analysen i avseende pÄ kommunikativa förmÄgor Àr; ögonkontakt, hÄllning, placering, avstÄnd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmÄgor studeras genom att analysera lÀrarens anvÀndande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lÀrarens anvÀndande skiljer sig beroende pÄ dennes tillÀmpning av ledarstrategi. Datamaterialet bestÄr av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lÀrare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan pÄ hur de sociala aktörerna anvÀnder kommunikativa förmÄgor.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar bildskapande undervisning i grundskolans lĂ€gre Ă„ldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i Ă€mnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger pĂ„ enkĂ€tsvar frĂ„n 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser pĂ„ bildskapandets roll utifrĂ„n Ă€mnesintegrering, kommunikation och elevhĂ€lsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lĂ€gsta Ă„rskurserna men avtog betĂ€nkligt frĂ„n Ă„rskurs fyra.

This study focuses on the social medium Facebook. Its intention is to examine the contents of the Facebook statuses the Swedish parliament parties chose to publish in the final two weeks before the parliamentary elections in 2010. The key concepts used in the analysis are interactivity and multimodality. Aspects to be explored are interactivity of their status updates and how the parties used various multimodal objects. A comparison of the parties' usage also follows.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lÀrare i svenska som andrasprÄk, enligt dem sjÀlva, förstÄr och undervisar literacy i ett multimodalt samhÀlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lÀrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frÄn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lÀrarna fokuserar mycket pÄ sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fÄr olika mycket utrymme i undervisningen beroende pÄ tillfrÄgad lÀrare..

Syftet med studien har varit att utröna huruvida Oriflames svenska reklamtexter skiljer sig frÄn sina polska översÀttningar samt om eventuella skillnader beror pÄ kulturell anpassning till mÄlkulturen. Vidare har en bildanalys genomförts med syfte att undersöka samspelet mellan text och bild samt hur detta samspel eventuellt kan pÄverka konsumenterna. Trots att den kvantitativa analysen visar att kÀll- och mÄltexterna inte skiljer sig Ät sÀrskilt mycket, avviker texterna dels innehÄllsmÀssigt, dels nÀr det gÀller de könsroller som konstrueras i de undersökta texterna..